Om hjälmar & huvudskydd
En skyddshjälm skyddar bara när den sitter på huvudet, så den ska passa och klara arbetsplatsens risker. Riskbedömningen avgör vilken hjälm som krävs, och EN 397 är grundkravet för industrihjälmar. Vid arbete på höjd används ofta hjälmar som även uppfyller EN 12492, och nära spänningsförande delar elektriskt isolerande hjälmar enligt EN 50365. Kepshjälmar ersätter inte en skyddshjälm där något kan falla. Logotyp på hjälmen offereras, med metod som hjälmtillverkaren godkänner.
EN 397, EN 12492 och EN 50365
En hjälm enligt EN 397 är provad för stötdämpning, genomträngning och flamsäkerhet, och hakbandets fästen ska släppa vid en bestämd belastning så att hjälmen inte stryper den som fastnar. EN 12492 är klätterhjälmens standard, där hakbandet i stället ska hålla hjälmen kvar vid ett fall. Därför provas hjälmar för arbete på höjd ofta mot båda. EN 50365 gäller elektriskt isolerande hjälmar för arbete på anläggningar upp till 1 000 V växelström.
Tillvalen i märkningen
Utöver grundkraven kan en hjälm enligt EN 397 vara provad för tillval som står i märkningen: mycket låg temperatur, minus 20 eller minus 30 grader, för vinterarbete; mycket hög temperatur, plus 150 grader; elektrisk isolering 440 V växelström; LD för sidodeformation och MM för stänk av smält metall. En ventilerad hjälm kan inte vara elektriskt isolerande, eftersom hålen släpper igenom spänning. Välj oventilerad hjälm för elarbete.
Kepshjälm eller skyddshjälm
En kepshjälm, eller stötskyddsmössa, provas enligt EN 812 och skyddar mot att slå huvudet i balkar, rör och skåpluckor. Den passar verkstad, fordon och trånga utrymmen där inget kan falla ovanifrån. Finns risk för fallande föremål krävs en skyddshjälm enligt EN 397, och riskbedömningen avgör vilken som gäller.
Skötsel och byte
Byt hjälmen efter ett slag, även om den ser hel ut, och när skalet har sprickor, är blekt eller känns sprött. Tillverkaren anger längsta användningstid i bruksanvisningen, och tillverkningsdatum står i skalet. Använd bara tillverkarens egna reservdelar, som hakband och svettband, eftersom hjälmen är provad som helhet. Måla inte hjälmen och sätt inte på dekaler som tillverkaren inte godkänt, eftersom lösningsmedel kan försvaga skalet.
Vanliga frågor om hjälmar & huvudskydd
Är arbetshjälm, skyddshjälm och industrihjälm samma sak?
I praktiken ja. Orden används om samma hjälm: en skyddshjälm för industri och bygg enligt EN 397, provad för stötdämpning, genomträngning och flamsäkerhet. Tillval som låg temperatur och elektrisk isolering står i hjälmens märkning, och produktsidan visar vilka standarder hjälmen uppfyller när tillverkaren anger det.
Vilken skyddshjälm behövs på bygget?
Normalt en skyddshjälm enligt EN 397, men riskbedömningen avgör. Vid arbete på höjd med fallrisk är en hjälm som även uppfyller EN 12492 vanlig, och vintertid tillvalet för låg temperatur. Beställaren på arbetsplatsen kan ställa högre krav, till exempel hakband.
Vad är skillnaden mellan EN 397 och EN 12492?
EN 397 gäller industrihjälmar och kräver att hakbandet släpper vid belastning, så att hjälmen inte stryper den som fastnar. EN 12492 gäller klätterhjälmar och kräver tvärtom att hakbandet håller hjälmen kvar vid ett fall. Hjälmar för arbete på höjd provas ofta mot båda.
Skyddar en kepshjälm mot fallande föremål?
Nej. En kepshjälm enligt EN 812 skyddar mot att slå huvudet i fasta föremål, som balkar och rör, men är inte provad mot fallande föremål. Där något kan falla ovanifrån krävs en skyddshjälm enligt EN 397.
Hur länge håller en skyddshjälm?
Så länge tillverkarens bruksanvisning anger, och aldrig efter ett slag. Livslängden varierar mellan modeller och material, och solljus, värme och kemikalier åldrar plasten snabbare. Tillverkningsdatum står i skalet. Byt också hjälmen när skalet har sprickor, är blekt eller känns sprött.
Kan vi få vår logotyp på skyddshjälmarna?
Ja, logotyp på hjälm offereras. Metod och placering ska vara godkända av hjälmtillverkaren, eftersom lösningsmedel i fel färg kan försvaga skalet. Begär offert, så får ni förslag på metod och ett korrektur att godkänna innan något produceras.